Farangen som blivit en visselblåsare

Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 1 maj 2026 Publicerat: 2 maj 2026
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 28,35 kr. För en vecka sedan: 28,54 kr.

Valborg igår, första maj idag fredag och i skrivande stund. Sköna maj välkommen tralla lalla la… Det var längesedan man stod vid en majbrasa och huttrade. Här i landet Thailand får man istället gå omkring och svettas. Jag vet att jag ältat värmen i mina veckoinlägg, och siffror på en termometer i all ära, men ord räcker inte riktigt till längre. Så den här veckans ska ni verkligen få se hur varmt vi har det. En liten filmsnutt ska övertyga er, hoppas jag.
Svensk visselblåsare i Thailand, vem hade anat något sådant? Absolut inte jag, men nu är det gjort. Något som får inleda veckans blockinlägg.   

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

SAMUT SAKHON WEATHER

Nybliven visselblåsare

Om det är vattenbolaget själva eller en underleverantör som kastat informationstavlan rakt ut i träsket lär vi väl aldrig få veta. Det ligger en till tavla utmed vår gata som i stort sett bara blivit bortslängd. Tragiskt att se. Men nu är det anmält.

Hittade en tjänst där man kan anmäla olika saker som sedan skickas till berörd avdelning. Det kan vara vanligt skräp, hål i gatan, skyltar i träsk, översvämningar, nedfallna träd med mera. Man klickar först själva positionen, sedan med några ord förklara läget och till sist skickar man upp en bild. Så långt är allt perfekt. Nu får man hoppas att de anammar anmälan och inte slänger den i träsket också. 

Det var ju det här med värmen

34,5 grader Celsius är ju bara en text som säger hur varmt vi har det. Men hur varmt är det egentligen? Kan man dra nytta av värmen i den egna vardagen? Absolut! Det visar den här lilla filmsnutten som jag bifogar i veckans blogginlägg. Den får man absolut inte missa.

En mur löser alla problem

Eller gör det verkligen det? Allt skräp som en gång slängts in i träsket, ligger nu mer eller mindre insamlat i en lång hög. Detta efter att man röjt undan träd för att komma åt marken. Istället för att ta bort skräpet, bygger man upp en mur så man slipper se det. Plus att det inbjuder att kasta dit mer “direkt över muren”. Där tog jag kanske i litegrann med anledningen av murens tillkomst. Men det är så här det ser ut på många håll. Tyvärr. Fortsätter man kasta skräp så får jag väl anmäla det också. Bara att vissla på.

Vad är det då man bygger här, varför har man rivit ner träd i träsket? Jo, här ska det bli parkeringsplatser. Enligt hörsägen ska det kosta 600 baht per månad. För vem och vilka har jag lite svårt att se. För alla som bor i området, har parkeringsplatser i anslutning till det egna huset. Vi får väl se hur det blir med den saken när det är färdigt.  

Nära skjuter ingen hare

Tänk om vi hade haft häst nr 5 i lopp 2 på ena kupongen, då hade det kunnat bli en riktigt bra slant per andel. Nu fick vi i alla fall tillbaka insatsen några gånger om, så man får väl vara glad för det lilla.

Det är bara att ta nya tag till helgen, och helgen efter det, och ja… alla helger framöver. Någon gång borde det smälla till. Tålamod var ju trots allt lite av temat i förra veckans blogginlägg.

Ett hantverk växer fram

Under mina morgonpromenader har jag haft förmånen att följa ett husbygge här i gränden på nära håll. Det står precis bredvid där kvinnan i gränden bor. Att bygga hus i Thailand skiljer sig markant från de snabbmonterade modulhusen vi ser hemma i Sverige. Här finns inga genvägar med färdiga väggsektioner som lyfts på plats med kran, här är det handkraft som gäller.

Jag har sett hur de byggt upp formarna för hand, hur armeringen knutits och hur betongen gjutits direkt på plats, del för del. Varje pelare och varje vägg är formad av mänskliga händer. Det enda som egentligen levererats färdigt är dörrar och fönster, resten är resultatet av över ett års hantverk.

Nu börjar det äntligen likna ett hem. Tyvärr har jag inte dokumenterat bygget så flitigt som jag borde ha gjort, men jag har i alla fall några bilder att visa kvinnan när vi träffas på morgnarna. Hon hör hur det slamrar om dagarna, men kommer kanske inte ut för att se bygget själv. Man brukar säga att Rom inte byggdes på en dag, och det gör sannerligen inte ett thailändskt stenhus heller. Men när man ser slutresultatet förstår man att det får ta sin tid, det ligger själ och omsorg i varje kvadratmeter. Ska försöka se om jag kan få komma in i huset och se hur det ser ut där. Jag öser beröm till dem varje gång jag passerar, så det kanske kan vara min biljett in. 

Veckans TV-program

Det finns för mig bara ett enda program som toppar listan även denna vecka: Arvinge okänd. Två nya avsnitt ligger nu ute på SVT Play. Här finns alla ingredienser som en riktigt bra deckare har, fast det här är bättre. Det är spänning, kärlek, glädje och sorg, och sist men absolut inte minst: riktiga cliffhangers.

Men heppa, heppa här lite nu va, bästa farang. Hur kan du bara undgå två dokumentärer om Martina, som dök upp i måndags på SVT Play? Visserligen inte nya men odödliga dokumentärer. Gjorda av världens bästa dokumentärfilmare Tom Alandh. Finns några Martina-dokumentärer till i SVT Plays arkiv.   

Kungligt kalas

Bakom kulisserna

När jag skrev det första inlägget i december 2019 anade jag knappast att det skulle bli en följetong längre än de flesta tv-serier. Nu, 370 veckoinlägg senare, har bloggandet blivit som ett rejält gift. Ett måste helt enkelt.

Det är lätt att ta åt sig äran för fliten när solen skiner och tangenterna smattrar av sig själva, men sanningen är väl att vissa inlägg har krävts mer pannben än inspiration. Man brukar ju säga att framgång beror på skicklighet och motgång på otur, men efter 370 veckoinlägg inser jag att det främst handlar om att faktiskt dyka upp, oavsett vilket humör turen är på.

Efter frukosten på fredagarna, börjar min heliga tid med själva skrivandet och fixa till bilder. Jag vet aldrig hur lång tid det kommer att ta. Ibland kan det gå på någon timme, andra skrivtillfällen kanske jag sätter sista bokstaven sent på eftermiddagen. Det absolut sista jag gör innan jag fixar med tidsinställningen för publicering, är att kolla valutakursen. Det blir runt 12-snåret svensk tid.

Fixa till bilder skrev jag nyss. Gjorde en snabbkoll, och kom fram till runt 18000 bilder inklusive en del småfilmer som finns lagrat på en liten hårddisk. Då är det bara bilder sedan december 2019 fram till sista mars i år. Tidigare semesterbilder är inte inräknade. Vad ville jag då säga med allt detta, kan man undra? Jo, om ytterligare 30 veckoinlägg spräcker vi 400-vallen. I juni månad spräcker jag en annan vall. 

Samut Sakhon

Blev ett besök till stan i veckan. Bland annat banken för uppdatering av bankboken. Sedan ut på stan på diverse ärenden, postbesök för Ploen, själv hade jag inget mer på min dagordning. Vi hade hämtat upp Pawa så hon slapp sitta ensam hemma. Det är ju sommarlov här nu och med vuxna som måste jobba, så blir en del barn ensamma hemma. Finns inga fritidshem här tyvärr. Förhoppningsvis lite roligare att få sällskap och shoppa lite på stan.   

Veckan trädgårdsödla

Kan inte låta bli att inte plocka med dessa två bilder. Där satt den i mangoträdet i onsdags när jag kom med vattenslangen. Försiktigt lade jag ifrån mig slangen och detsamma, försiktigt alltså, tog jag upp kameran för att förhoppningsvis kunna ta några bilder. Den satt så snällt kvar när jag närmade mig med telefonen. Helt plötsligt tog den ett skutt upp på ett blad, där den hängde ett tag innan den vandrade vidare upp i mangoträdet. De är fenomenala på att klättra och hoppa. Just nu har vi två stycken av dessa ödlor i trädgården. De har ersatt paddorna som jag inte sett skymten av på ett tag nu.  

Till sist

Då får man hoppas att vi kan följa upp förra veckans nästan storvinst, med en rejäl fullträff när det gäller travet denna helg. Ska Giffarna åka på däng ännu en match, eller kan man inkassera tre pinnar till stan, folket och laget? Ser inte bra ut det man sett hittills den här säsongen.

För övrigt så har det varit en rätt hygglig vecka, utan att man ansträngt sig alltför mycket. Resa till stan tillsammans med Pawa gjorde på något sätt min vecka. Trevlig, social tjej och lätt att umgås med. Får gärna bli fler sådana dagar. Tänker ibland på Pawa och eventuella kompisar. Det är väl i skolan hon träffar dem. Övrig tid, vilket inte är så lite, har hon bara vuxna i sin närhet. Detsamma gäller Ploens barnbarn, Phupha. Men det är väl kanske därför de är så sociala och trygga i sig själva. Tur man själv har barnasinnet kvar, vilket gör att vi har rätt roligt när vi träffas.

Såg en väderprognos för nästa vecka. Kan bli regn här i Samut Sakhon. Om det sedan söker sig till vår gata, återstår att se. Vill inte ha “heavy rain”, för då lär det väl bli blött på något ställe i shopen. Finns ett litet ställe på taket man inte fixat till ännu.

Konstaterar att den thailändska valutan blivit nästan 20 öre billigare sedan förra fredagen. Detta i skrivande stund. Må så grankott allihop, och trevlig helg.

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute