Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 19 december 2025 Publicerat: 20 december 2025
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 29,58 kr. För en vecka sedan: 29,28 kr.
Ett sista veckoinlägg före jul måste vi hinna med. Och på självaste julafton av alla dagar, kommer mina Julnötter. Det kan bli något att knäcka. Så för att inte konkurrera med Julnötterna, får ni årets julkort med veckans inlägg. Annars är jag/vi klara med allt vad jul innebär här på gatan. Pyntet är framme (det lilla vi har), julskinka och annat smågott finns i kylen. Med andra ord så är det fritt från stress. På självaste julafton, ska jag gå min morgonpromenad med tomteluva och önska god jul på thailändska, Suksan Wan Christmas. Samt dela ut ett par julklappar till några stycken där. Hoppas kunna dokumentera det på något bra sätt.
Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.
360-bilder - gör så här

2019-2025
Minne som en, jag vet inte vad. Har hela tiden inbillat mig att jag landade här den 19:e december för sex år sedan. Men så var det icke, det var den 18:e december. Så igår torsdag firade jag sex år här i landet. Sex hela år i obruten följd, en tid fylld av både utmaningar och oväntade glädjeämnen. Vilket betyder att jag nu också gått in på mitt sjunde år. Får hoppas att jag kan få skriva likadant om ett år igen, gällande utmaningar och glädjeämnen.
En klassiker
För mig har den blivit en klassiker. Tror den kom under 90-talet lagom till en jul. Försökte göra något liknande på samma tema, då jag också höll på med animerad film. Men det blev inget vidare. Hade man haft tillgång till digitalt då, hade man kanske kunnat lyckats bättre. Oavsett så är oftast originalet bäst. Tyvärr är det här inte den bästa kopian. Den finns i hemma i Korsta.
Party på gatan
En kristen organisation hade sitt årliga party på gatan förra helgen. Sång, musik, mat och någon aktivitet för barn fanns på agendan. Det är grannen bredvid som är en av ansvariga. Inte min fikakompis, han bor till vänster. Den här bor till höger om oss, om man står i shopen och kikar ut. Hur som haver, så tog jag en sväng för att kika lite. Genast är de där och rycker i en. Absolut inte på något otrevligt sätt, utan mer välkomnande. Berättar att det finns mat om man vill ha osv. De är trevliga människor allihopa. Senare på kvällen då mörkret lagt sig, kom musiken och sången igång. Svängde rätt bra. Många människor hade samlats och på gatan var det fullt med bilar.
Då jag gick hem för att kika på travet, fanns inte en enda stol ledig. Lapp på luckan med andra ord. I alla fall vad gäller sittplatser.
Ser bra ut
Som delägare av ett par mangoträd, blir man rätt nöjd när man ser alla dessa små mangokart. Tyvärr lär ju en del försvinna om det blir rejält blåsigt eller en kraftig regnskur. Det är ju naturens gång, bara de starkaste sitter kvar. Men det är ett gott tecken i alla fall. Jag ser fram emot en fin skörd längre fram.
Det var en gång en gube…
I år har jag ingen aning om hur många böcker jag läst. Det kanske inte är så viktigt. En sak vet jag, och det är att jag läser varje dag. Minst en timme, ofta blir det mer, mycket mer. Många bra böcker har passerat det här året, som snart är till ända. En av de starkaste böcker jag läst, är Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson. Den andra boken av sex, i serien om läkaren Ella Elg.
Hanoi 2007. Det som den gamla cigarrettförsäljerskan Lieu bevittnar från sitt lilla stånd går inte att förklara bort: Kvinnan med sportbagen säljer nyfödda barn till västerländska par i parken på andra sidan gatan. Det som Soldaten vet går heller inte att förklara bort: Den svenske biståndsarbetaren Lasse Johansson har våldfört sig sexuellt på flera unga flickor och skadat dem svårt. Soldaten vet vad vissa män kan använda glödlampor och fjärrkontroller till. Den svenska kvinnoläkaren Ellen Elg arbetar på ett sjukhus i Hanoi. När hennes vägar korsar Lieus och soldatens, förstår hon det som ingen velat tro. Karin Alfredssons första bok i serien om läkaren Ellen Elg, 80 grader från Varmvattnet, tilldelades Svenska Deckarakademins debutantpris 2006 och vann också kritikernas och läsarnas hjärtan. Kvinnorna på den 10:e våningen är den efterlängtade fortsättningen i serien.
Kvinnorna på 10: våningen - Handling
Ett boktips till ska ni få. Har skrivit om den förut, men det kostar ingenting att påminna om en riktigt spännande historia. Nattvandraren av Ulrika Hägglund, Thomas Svensson. En ruskigt bra bok som utspelar sig på Alnö. En perfekt julklapp, som när den väl är öppnad, så går den inte att lägga ifrån sig. En riktig blandvändare, som man brukar säga. Nattvandraren är första delen i en trilogi.
Nattvandraren - Handling
Personalfesten hade varit kul, men rattfyllan efteråt blev en mardröm. En olycka som slutade i döden. Och Eriks beslut efteråt? Katastrofalt. Att göra sig av med kroppen.
Nattvandraren var ute och vandrade, grubblerierna hade tagit över. Då såg han något som han inte borde ha sett. En smäll. En kropp. En hemlighet som han på något sätt kände gav sitt liv en ny, om än skrämmande, mening.
Att försöka återta kontrollen över situationen har visat sig vara en omöjlighet för Erik. Samtidigt vet han att någon iakttar honom. Någon som vet. Snart är vittne och förövare indragna i en riktig katt-och-råtta-lek. En lek som hotar precis allt som är viktigt för Erik: hans familj, hans äktenskap, hans karriär och till och med hans vänskap med Martinsson.
"Nattvandraren" är den första boken i en trilogi. Det är en suggestiv spänningsroman om skuld, lögner och vad en människa är beredd att göra för att bevara fasaden, och för att överleva.
Vart tog hon vägen
Det var ovanligt tyst i huset, varken symaskinen eller ljudet från klippbordet hördes. Jag gick ut för att leta och fick syn på henne. Ploen bara skrattade, hon vet precis vad jag tycker om durian. Tyst som en mus hade hon smugit ut för att hantera denna illaluktande historia. En frukt som är lika delar älskad och hatad, och som rimligtvis är portad från nästan varje hotell och tåg i stan.
Långt ifrån Medelpad
Äh, jag chansar och skickar in vår julgran här från gatan och det Ploenska palatset. Kanske kommer den med bara för att…. och se, det gjorde den. Var väl svårt att motstå den vackra granen med den unika texten. Inte varje jul det landar en gran från Thailand, på ST:s redaktionsbord. Nästa år ska jag skicka in mitt bidrag till Stad i Ljus. Kanske man kan få en gratis hemresa om man vinner. Lyslördag, here I come 2026.
Kritik kan stå dig dyrt på sociala medier
Frilansjournalisten Kim Wadström på Koh Lanta, kom i veckan med ett inlägg om Thailands stränga förtalslag. Jag har ju skrivit tidigare lite om det här, t.ex. att skriva något negativt om kungens hund, kan ge böter eller fängelse. Eller att kritisera kungadömet över huvud taget. Med utgångspunkt från Kim Wadströms text, som jag har länkat till här ovan, lät jag utforma ett eget litet inlägg på temat.
Tänk efter före
Tänk efter före – Thailand är inte Sverige
Thailand är ett fantastiskt land att bo i och vistas i. Värmen, människorna, vardagen. Men det finns en sak som gång på gång missförstås, du kan inte ta med dig det svenska sättet att kritisera rakt av hit. Varken kulturellt eller juridiskt.
I Sverige är vi vana vid att säga vad vi tycker. Är man missnöjd så skriver man av sig. En recension här, ett Facebook-inlägg där. Det ses nästan som en rättighet. I Thailand kan samma sak i stället bli början på något som man verkligen inte vill vara med om.
Sanningen är inget skydd
Det här är nog den punkt som folk har svårast att acceptera. I Thailand handlar förtal inte om huruvida det du skriver är sant eller inte, utan om du skadar någon annans rykte inför andra. Att du ”bara berättar hur det var” eller ”vill varna andra” väger lätt. I vissa fall ses det snarare som ett medvetet försök att skada. Det spelar alltså ingen större roll om du anser dig ha rätt.
Det behöver inte vara grovt
Många tror att det bara gäller rena anklagelser om brott. Så är det inte. Även värdeord kan räcka:
att kalla någon oärlig, inkompetent eller opålitlig
att skriva att ett ställe är smutsigt, farligt eller lurar sina kunder
att spekulera: jag misstänker att…, det ryktas att…
Det finns inget skydd i att formulera sig försiktigt eller i frågeform. Det som väger tyngst är effekten på mottagarens rykte.
Sociala medier gör allt värre
När det som skrivs hamnar på nätet kliver dessutom Computer Crime Act in i bilden. Det gör att tröskeln för problem blir ännu lägre, och konsekvenserna större. Att lägga samma inlägg i flera Facebook-grupper kan tolkas som en samordnad attack. Det är inget som avfärdas med en axelryckning här.
Några enkla råd – för din egen skull
Det här handlar inte om att ”ge upp sin rätt att tycka”. Det handlar om att inte ställa till det för sig själv.
Har du problem med ett hotell, en klinik eller ett företag, ta det direkt med dem, på plats och utan affekt.
Måste du skriva något, håll dig till din egen upplevelse och rena fakta. Undvik omdömen, etiketter och varningar.
Försök aldrig ge igen via sociala medier. Det kan bli både dyrt och långdraget.
Avslutningsvis
Thailand är inte Sverige. Det är varken bättre eller sämre, bara annorlunda. Och det är vårt ansvar som gäster eller boende att förstå spelreglerna. Här kan några rader på Facebook få konsekvenser som sträcker sig långt bortom tangentbordet. Så ibland är det klokaste man kan göra helt enkelt att låta bli att skriva. Det är inte fegt. Det är sunt förnuft, i Thailand.
Solnedgång på gatan
Jag ser ofta fina bilder från Sundsvall på Facebook, men även här på gatan är ljuset speciellt, framför allt på kvällarna. Det är vackert när skymningsljuset blandas med gatubelysningen. Men det går fort; plötsligt tar mörkret över och då är det bara gatlyktorna som visar vägen.
Har funderat länge på att ta en serie bilder (time-laps) av solnedgången här, för att se hur ljuset ändras när solen går ner. På Koh Lanta kan man se solen himself försvinna ner bakom horisonten. Kvällning där, morgon på annat håll. Brukar vara riktigt vackert.
360-bild
Frågar man inte så får man inget svar
Jag är gärna en kommatecken-människa. Vet inte ens om man kan skriva så, men ni fattar. Men så läste jag en bok där man använde semikolon på en hel del ställen. Där jag tyckte att kommatecken hade suttit fint. Fick då svaret av en författare, “ett semikolon används för att binda ihop två självständiga meningar som har ett nära samband, men där den andra delen inte nödvändigtvis är en direkt förklaring av den första”.
Ja ha, var det så enkelt. Varför fattade jag inte det själv? Men nu hädanefter kommer det bli semikolon för hela slanten. Var sig det ska vara där eller inte. Lika bra att ta det säkra före det osäkra.
Tur man inte skriver på tyska. I tyska språket finns en väldigt specifik grammatisk regel som skiljer sig från nästan alla andra språk: alla substantiv skrivs med stor bokstav, oavsett var de står i meningen.
Så ovanstående lilla stycke, skrivet på svenska men med den tyska grammatiska regeln, ser då ut så här:
Vilken Tur att man inte skriver på Tyska. I det Tyska Språket finns en väldigt specifik grammatisk Regel som skiljer sig från nästan alla andra Språk: alla Substantiv skrivs med stor Bokstav, oavsett var de står i Meningen.
Man säger att kunskap inte är tung att bära. Möjligt, men den kan vara nog så krånglig ibland.
Näst sist före julkortet
Julkalendern i TV rullar på, “vargen tar det vargen vill ha, och vargen delar icke med sig“. Tittar varje morgon efter frukost eller morgonpromenaden. Kul, spännande och riktigt trevlig julkalender tycker jag. Gillar bildsköne Bengtsson.
I skrivande stund är det nu bara 13 dagar kvar, innan man åker på semester en vecka. Får inte glömma och köpa solkräm innan vi åker. Troligtvis lite billigare här på gatan än på Koh Lanta. Nej, dags att slå igen butiken. Ja men just det, julkortet. Det kommer här och nu.
Årets julkort
Må så gran…. julkott allihop. Hoppas ni alla får en skön, trevlig julhelg med nära och kära.





