🦉 God natt! — ⏱️ Ca 10 minuters läsning

Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 26 juni 2026 Publicerat: 27 juni 2026
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 29,08 kr. För en vecka sedan: 28,84 kr.

Det blir ett par rörande inlägg den här veckan. En film och ett stycke verklighet. Så som mina vardagar kan se ut här. Det blir en vecka där känslorna har suttit på utsidan, både framför tv-skärmen och i mötet med andra människor. Ni kommer strax att förstå vad jag menar. Har nyss sett matchen Japan-Sverige, en morgonmatch för min del. Skönt att Sverige fixade oavgjort och därmed klara för 16-delsfinal. Morgonmatch klart mycket bättre än nattmatcher. Det här med nattinèmatcher återkommer jag till längre ner.

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Det går att zooma in och ut 360-bilder. Sitter man vid en dator, är det bara att ställa markören på bilden och scrolla med hjulet. Och med piltangenter på tangentbordet, kika runt i bilden eller med hjälp av musmarkören. På en telefon eller platta, kan du nypa ihop eller dra isär två fingrar på bilden, för att zooma in eller ut. Med ett finger kan du dra dig runt 360 grader. Klicka på den streckade kvadraten i övre högra hörnet, för kika i fullskärmsläge. Beroende på plattform, kan bilden öppnas i nytt fönster. 

 

SAMUT SAKHON WEATHER

Morgon-tv i gränden

Där satt hon en morgon, “kvinnan i gränden”, och kikade på tv via datorn. Troligtvis var den stora tv:n upptagen för fotbolls-VM. Men vi fick en liten pratstund ändå innan jag gick vidare. Ville inte störa henne alltför länge. Vet att det är många som följer den här tv-serien som hon kikade på. Väldigt populär tydligen. Mycket kärlek och många intriger.

Veckans filmtips

Från tv-serie är steget inte långt till en långfilm. Släpptes på Netflix 19 juni 2026. Jaha! Filmens titel är Color Book. Okej! När man sedan läser att den är helt filmad i svartvitt börjar man bli lite intresserad. Nästa hållplats med information ger den otroligt höga betyg. Wow, det kan vara något att kika på tänker jag. Men vad handlar den då om, vill man ju gärna veta. Snabbfakta om filmen:

Filmen följer Lucky, en hängiven och nyligen bliven ensamstående pappa som sörjer sin frus bortgång. Han kämpar för att anpassa sig till den nya vardagen tillsammans med sin 9-åriga son Mason, som har Downs syndrom. För att bearbeta sorgen och komma närmare sin son ger de sig ut på en händelserik resa genom Atlanta för att gå på sin allra första professionella baseballmatch tillsammans“.

Jisses, det här är en film i min smak. Förbereder mig med kaffe och en toarulle. Slår på filmen. Efteråt är jag totalt matt, slut som människa. Vad har jag sett? Det har varit en extremt rörande och stundtals hjärtekrossande upplevelse. Med en pappas utmattning, frustration och dåliga tålamod, men också en enorm, villkorslös kärlek. Det här, gott folk, var bland det bästa jag sett på mycket, mycket länge. REKOMMENDERAS STARKT. Under förutsättning att man har Netflix förstås (men det finns ju lösningar för allt).

Ett rörande besök på midsommarafton

Tidigare förra veckan fick jag ett videosamtal från Ploen. Hon var då och hälsade på en släkting som drabbats av en stroke och låg på sjukhus. Mitt i alltihop hade han frågat efter mig. Ploen ringde då upp mig med ett videosamtal så vi kunde hälsa på varandra om inte annat.

När Ploen på midsommarafton frågade om jag ville följa med in till stan och hälsa på honom på sjukhuset, var det självklart. Har man frågat efter mig så vill jag självklart dyka upp, fast jag vet hur det kommer att kännas inombords.

När vi klev in i rummet låg han vänd med ryggen mot dörren, omgiven av några andra släktingar. Men när någon sa åt honom att titta vem det var som kom, vände han sig om och sken upp som en sol. Vi hälsade på varandra och jag frågade hur det var. ”Okej”, sa han och tryckte min hand.

Under besöket kom en fysioterapeut in för att köra ett träningspass med honom. Det var en tuff men otroligt rörande syn att se honom kämpa. Han fick sitta upp, ställa sig och till och med ta några försiktiga steg. Balansen svajade till en sekund, men personalen hade ett stadigt grepp. När han till slut lyckades gå hela vägen till toaletten och tillbaka till sängen igen, kunde jag inte låta bli att stämma upp i en spontan applåd. Hela rummet hängde på och jag fick tummen upp. Här for känslorna som bubblor i en läskedryck.

Efter ungefär två timmar var det dags för mig och Ploen och att runda av. Jag gav honom en rejäl kram som han tacksamt tog emot. Det var ett väldigt känslosamt besök, och kanske lyckades jag göra hans dag lite ljusare. Vem vet, lite extra glädje och känslan av att folk bryr sig kanske kan ge en extra skjuts i återhämtningen. Jag kommer självklart följa med och hälsa på nästa gång också, även om det är känslosamt jobbigt.

Lurad på konfekten

Natten mot tisdag förra veckan, med start klockan 00:00 ville jag se GIF Sundsvall mot Öster. Laddade upp och såg fram emot matchen med lite tillförsikt. Efter sex-sju minuter stod det 1–0 till Öster. Några minuter senare stod det 2–0. Där stängde jag av och gick och lade mig med en bok istället.

Samma sak gällde Sverige mot Nederländerna. Jag hade vaknat redan klockan fem på morgonen så det blev en lång dags färd mot natt. När matchstarten närmade sig hade jag ordnat fika och satt mig till rätta framför tv:n. Efter några minuter kom 0–1. Efter sjutton minuter kom 0–2. Då gjorde jag samma sak som vid GIF-matchen. Jag stängde av, la mig och läste på min bok.

Lag kan förlora, absolut, men när man har sett fram emot en match hela dagen, vill man åtminstone få uppleva lite spänning. Man vill känna att det finns en chans. Istället hann man knappt bänka sig förrän ridån föll. GIF Sundsvall ligger sist i serien och spelar tungt just nu. Riktigt tungt, för att inte säga uselt.

Mot Nederländerna såg det svenska landslaget också ut att vara ett antal nummer för litet. Det var klasskillnad i båda matcherna. Två gånger har jag laddat upp ordentligt. Två gånger har festen varit över innan kaffet hunnit svalna. Det känns faktiskt som att bli lurad på konfekten. Var det här sista nattinéerna för mig? Får tänka på saken.

Sverige halkade in på ett bananskal till den här turneringen, kan man väl säga. Tur att man inte halkade ur turneringen på samma bananskal. Efter 1–1 mot Japan är det i skrivande stund bara att avvakta vilka motståndarna blir i 16-delsfinalen. Frankrike kanske Norge eller…? Oavsett lag blir det att steppa upp rejält. Elanga visade att han behövs i laget. Vilken match han gjorde totalt sett.

Lurad 2.0 (igen)

Måndag. Ska jag eller ska jag inte? Den frågan får jag ställa mig varje dag nu. Det handlar om trädgårdsvattningen. Det är vackert väder på eftermiddagen, så jag går ut och vattnar. En timme senare öppnar sig himlen. Jodå, jag kollar en väderapp som sägs ska fungera bra här, men uppenbarligen inte för vår gata. Lätt regn men ändå.

Motvind eller kraftig blåst var det inte tal om sent under onsdagskvällen. Då drog ett rejält regn- och åskoväder över nejden. Höll säkert på i en timme. Shopen klarade sig hyggligt. Endast en synlig fuktfläck uppenbarade sig. Dock inga vattendroppar in i shopen.

Grannen öppnar upp

Vi har fått lite mer ljus i vår baksida. Detta efter att grannen har börjat riva bort en massa grönt och utskjutande tak. Det är typ 5-6 man här på dagarna som jobbar, och av vad jag kan se återstår det fortfarande en del att göra. Spännande att se hur slutresultatet blir. 

Ny AC i sovrummet

Då har vi fått en ny AC till sovrummet och kan därmed ställa fläkten åt sidan. Det blev för mig ett okänt märke, men ska enligt uppgifter vara en bra produkt för pengarna. Axel Isaksson (AI) min personlige rådgivare litar jag på i det här fallet. En ren googlesökning gjorde detsamma. Plus att det är bra garanti. 

Livets elixir

I dag fredag kom en efterlängtad leverans. Många påsar kaffe landade här hemma, så nu är livets elixir säkrat för en tid framåt. Det finns trots allt kriser man kan hantera, men att stå utan kaffe hör inte till dem. Lazada levererade direkt hem till dörren. Snart väntar nästa beställning, kaviar.

Till sist

Det var väl i stort sett det hela för den här veckan. Skönt att kunna lägga den bakom sig. Även månaden också. Juni är alltid en tung utgiftsmånad här. Ska man ge veckan betyg, får den två varaner av fem. Jag trivs ju bra här ändå totalt sett.

Kan man hoppas på lite motvind den här helgen så draken lyfter, och travet inkasserar alla rätt på kupongen? Även om kaffepengar är en bit på väg mot den där miljonen, vore det trevligt med en rejäl slant nu.

Gällande fuktfläcken efter senaste regnovädret, har Ploen pratat med takläggaren, då det är hans företag som fixar hos grannen som jag skrev om här ovan. Får se vad som händer framöver. Ibland tycker jag det är mycket snack och lite verkstad.

Firade frisörskan som fyllde år igår torsdag. Ploen stod för notan. Vilket man tacksamt tog emot. Mycket mat som alltid. Det finns liksom inget stopp när thai äter. Jag nöjde mig med Tom Yum och en Leo.

Ska nu strax hoppa upp på elmoppen för färd mot 7-eleven. Inhandla lite bakteriedryck. Må så grankott allihop, och ha en trevlig helg.

PS…Nästa vecka om en stor skandal (?) som har sett dagens ljus…DS

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”