Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 21 november 2025 Publicerat: 22 nov 2025
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 29,37 kr. För en vecka sedan: 29,03 kr.

Då är man tillbaka igen på mammas gata. Förra veckan blev mycket trevlig, då Stefan åter anlände efter en vecka i Vietnam. Först tre nätter hemma hos oss, därefter hade vi ytterligare tre nätter i Bangkok. Hade lugnt kunnat tagit en vecka till i grytan, kallad Bangkok. En kort (hmm) sammanfattning får inleda veckans inlägg, om de bravader vi han med förra veckan.   

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Det går att zooma in och ut 360-bilder. Sitter man vid en dator, är det bara att ställa markören på bilden och scrolla med hjulet. Och med piltangenter på tangentbordet, kika runt i bilden eller med hjälp av musmarkören. På en telefon eller platta, kan du nypa ihop eller dra isär två fingrar på bilden, för att zooma in eller ut. Med ett finger kan du dra dig runt 360 grader. Klicka på den streckade kvadraten i övre högra hörnet, för kika i fullskärmsläge. Beroende på plattform, kan bilden öppnas i nytt fönster. 

 

SAMUT SAKHON WEATHER

Tre dagar i Samut Sakhon

Det är inte varje dag man får besök av en man, som frivilligt väljer att bära, dra med sig två stora resväskor från Sverige. Söndagen den 9 november anlände han hem till oss, vilket blev startskottet för en vecka fylld av upplevelser, härsan och tvärsan. Dessförinnan hade vi redan haft fyra nätter i Bangkok innan Stefan drog på uppdrag i Vietnam. 

Efter att ha installerat sig, styrde vi kosan mot ett köpcenter. En snabb tankning (lunch) följdes av kylskåpsfyllning. Ingen vill ju ha en gäst som går hungrig, särskilt inte en som ska utstå mina morgonpromenader.

Måndagsmorgonen. Dags att introducera Stefan för morgonpromenaden. Jag har skrivit det förr, men han har nu efter två dagsdoser, skrivit under på det, ingen promenad är lik den andra. Man vet aldrig vad som dyker upp bakom hörnet.
I slutet av gränden blev han officiellt presenterad. Kvinnan i gränden satt på sin vanliga tron, barnbarnen var hemma, och de visade sig ha en förbluffande talang för att lära sig utländska namn. Stefan blev snabbt en lokal kändis. Några damer dök upp, vilket medförde ett litet hålligång där på streetan med kvinnan i gränden, barnbarnen och så vi då.

Andra dagens morgontur, från ingenstans, blev vi inkallade till två munkar. Bara sådär. De var inte ute efter att predika, utan efter att skaffa sig lite merit. Vi fick varsin flaska iskallt vatten, vilket kändes som en välsignelse i hettan. Vi tackade förstås med en liten donation till templet.


Vi hann under dagarna även med en dagstur till Red bridge tillsammans med Ploens syster (en av dem alla), och en vandring i Ploens gamla barndomskvarter samt något tempel.

Bild 4 – 360-bild

Tre dagar i Bangkok

Så kom vi då till Bangkok igen, denna jättelika, vibrerande gryta av ljud, dofter och möjligheter. En stad som får ens stegräknare att gå banana.

Dag 1: Ut på vattnet. Kanalbåt, 13 hållplatser bort till Macro för att Stefan skulle bunkra extrakilon med varor för resväska nummer två. Från Macro tog vi sedan det förarlösa Skytrain, som är relativt nygjord och öppnad. Kändes som man åkte ett rymdskepp. 

Dag 2: Vi återvände till den magnifika gallerian med den fyra våningar stora trädgården. Sist vi var här var det stängt på grund av kunglig sorg, men nu fick vi njuta av grönskan, vattenfallen och alla strategiska avsatser som skapats enkom för att ta snygga foton.

Direkt efter gallerian, den obligatoriska turen i Lumphini Park, ett grönt andningshål. Vi siktade tre små juniorer till varaner. Tyvärr ingen jättebjässe som jag hade hoppats på. Men vad gjorde det, egentligen? Stegräknaren skrek av glädje, det blev all time high den dagen. 

Dag 3: Mitt i bruset, mitt bland betongen, har någon genial själ anlagt ett djungelcafé. En grön oas komplett med skuggande träd, fiskar och papegojor som diskuterar vädret och annat med gästerna. Menyn? Det var inte en meny, det var ett album. Tjock, diger och full med italienska och thailändska maträtter. Ett riktigt guldkorn som lovar fler besök. Finns fler sådana här djungelcaféer som man får besöka nästa gång man kommer. Egentligen var stället två olika restauranger, caféer vilket man inte märkte när man gick där. Båda hade italiensk och thailändsk matmeny. Säkert hade de någon koppling till varandra.  

Bild 10 – 360-bild

Två kvällar i rad blev det köttbullar för undertecknad. Först på Stable Lodge, ett kärt skandinaviskt vattenhål mitt i smeten. Sedan på den relativt nya gallerian, där också Ikea huserar.

Men det fanns en sista, viktig mission. Bara några meter från Stable Lodge ligger ett hotell med en restaurang som serverar en lasagne som får en att vattnas i munnen. Det var dit vi styrde sista kvällen. Jag hade bestämt mig, ingen hemfärd utan den lasagnen.

När det stora vemodet rullar in. Det var många dagar, många utflykter och många intryck. Allt utan stress vilket är det viktigaste. När jag väl landade tillbaka på min gata igen kände jag mig ärligt talat lite tom. Det tog en dag eller två att återigen synka med det lokala, lugnare tempot och mitt tappade sällskap. Jag berättade för Ploen om våra bedrifter i Bangkok, hur många steg vi hade samlat. Hon var glad att hon stannat hemma. Ploen och Bangkok-promenader är inte bästa vänner. Men det är också tjusningen med Thailand. Du kan åka rymdskepp (Skytrain), kanalbåt, tunnelbana och sedan på en morgonpromenad, bli erbjuden kalla drycker av två munkar. Nu är det bara att ladda upp inför nästa gång. Så till dig Stefan, ett stort tack för alla dagar, det blev totalt 10 fyllda av intryck, upplevelser, skratt, samtal och gud buddha vet allt. Det är en ynnest att få promenera tillsammans “gate opp å gate ner å glutte å glane i alle skyltfönstera”. God mat, fika och så de där obligatoriska utanför hotellet. Minnen för livet.

Kontrasternas land

Bangkok är inget undantag på den biten. På vår promenad mot djungelcaféet, gick vi förbi detta stora hus med enormt stora välvda fönster. Det luktade dyrt och välstånd. I slutet av denna gata, fick vi se en annan verklighet. Bakom det rostiga korrugerade plåtstaketet skymtar ett hus som man tror ska rasa ihop när som helst. Det är just denna omedelbara krock mellan nytt och gammalt, mellan elegans och det ruffiga, som gör staden så levande och fascinerande.

En fråga Anders

Du såg inga fler brandposter, nu när ni var i Bangkok för andra gången inom kort tid? Frågar åt en vän.

Tack för att du ställde den frågan. Jo men visst gjorde jag det. Här är ett litet urval av vad jag träffade på. 

Julförberedelserna är i full gång

IKEA tror jag är färdig med sitt julpyntande. Kändes lite så när vi gick där. På den stora gatan Sukhumvit Road har man på många håll börjat sätta upp stora julgranar. Lär väl bli en hel del innan det är klart, kan jag tro. Här hemma kommer julgran och tomte fram till Lucia. Plus lampslingan vi fick av grannen förra året. Den får jag inte glömma bort. 

Brrr

Tisdagsmorgonens promenad var kylig. Ingen sol, inget regn. Termometern visade på 27 grader celsius. Går man från typ 32 grader till 27 så märks det. Det blev nog den snabbaste runda jag gjort hitintills.  

Stefan är en luring, en riktig luring

Blev pålurad (?) en sådan här dryck av Stefan. Den på bilden, är en laktosfri, fettfri probiotisk mjölkdryck från Betagen. Den innehåller minst 15 miljarder levande probiotiska bakterier, är lättsockrad och innehåller 50 kcal per flaska. Lätt smak av jordgubb. Börjar numera varje morgon med denna dryck. Är, ska vara balsam för själen magen.
Drycker som denna konsumeras ofta för att förbättra tarmhälsan. De levande probiotiska kulturerna (som Lactobacillus casei) är kända för att stödja en hälsosam tarmflora och matsmältning, därav det svenska “Balsam för magen” i filnamnet.

Men hallå Anders! Var får du 15 miljarder ifrån. Det står enbart 15 000 på flaskan. Ja, det ser ut som 15 000 tusen, men det thailändska ordet som följer efter, ล้าน (laan) innebär att du ska tänka på det som 15 tusen miljoner. Det är helt enkelt det sätt som thailändarna skriver 15 miljarder på.

Till sist

Då är man snart i mål med veckans inlägg. Bilder har komprimerats, skickats iväg, text har skrivits, justerats, skrivits om och allt som hör till ett bloggskrivande. Fast samtidigt är det kul också. Se någonting växa fram så sakteligt. Många bilder jag gärna hade velat haft med, men någonstans måste man sätta en gräns. Några som blev över, kanske jag tar med i nästa veckas inlägg.
Annars en mycket lugn men kall vecka. Fick klä på mig lite extra igår torsdag och idag fredag, då jag tog morgonpromenaden. Men är det vinter så är det. Dock utan snö.
Men jisses, nu höll jag på att glömma en sak. Gissa vad som hände förra lördagen? Det är sant, men vi fick full pott på nya V85. Åtta rätt av åtta möjliga. Problemet var att nästan alla andra hade också 8 rätt. Mitt lag fick totalt 331:- att dela på. Blev kaffepengar tillbaka 13,79 per andel. Har själv tre andelar. Får hoppas vi kan vara med den här helgen också, och att vi är med på några storskrällar.
Må så grankott allihop, och trevlig helg.

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute

Jane Marczewski slog igenom i den 16:e säsongen av ”America’s got talent” hösten 2021 under artistnamnet ”Nightbirde”.
I programmet berättade hon att hon där och då hade cancer i lungorna, ryggraden och levern.
– Jag har två procents chans till överlevnad, men två procent är inte noll. Två procent är något och jag önskar att folk visste hur fantastiskt det är, sa hon.
Hennes auditionframträdande med egenskrivna låten ”It’s ok” har i skrivande stund fått över 40 miljoner visningar på Youtube. Hon gick bort den 19 februari 2022, 31 år gammal

Hennes framträdande berörde även mig. Så pass mycket att jag ser det i stort varje vecka. Hämtar någon slags kraft, hur konstigt det än kan låta. Janes ord “You can't wait until life isn't hard anymore before you decide to be happy” är något jag numera alltid bär med mig.
2023 dyker så Mzansi Youth Choir's från Sydafrika upp i programmet. Där framför de en otroligt känslofylld tribute på "It's ok". Den ser jag också varje vecka. Så länken till vänster är Janes framträdande. Den till höger är framträdandet Mzansi Youth Choir's gjorde. Dessa länkar kommer alltid finnas med i mina veckoinlägg. Som en påminnelse om livet och Janes ord.