🌤️ God eftermiddag! — ⏱️ Ca 9 minuters läsning

Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 6 februari 2026 Publicerat: 7 februari 2026
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 28,65 kr. För en vecka sedan: 28,18 kr.

Hittade i veckan 240 Thb utefter vägen på min morgonpromenad. Sedlarna var blöta och hade säkert legat där hela natten. För en thailändare kan det vara mycket pengar, så nu ligger de här hemma på tork medan jag kollar runt om någon saknar dem. Dyker ingen ägare upp köper jag hundmat till jyckarna i gränden.

Det är ju så med de där små händelserna längs vägen; de är som sedlarna jag hittade, tillfälligheter som plötsligt ligger framför fötterna på en. Man behöver ibland stanna upp och låta intrycken sjunka in (eller torka) innan man ser deras värde.

Den här veckan handlar om just sådana små ögonblick. Egentligen är ju varje gång man blinkar ett nytt sådant, men jag har valt ut några speciella som fastnade på bild.

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Det går att zooma in och ut 360-bilder. Sitter man vid en dator, är det bara att ställa markören på bilden och scrolla med hjulet. Och med piltangenter på tangentbordet, kika runt i bilden eller med hjälp av musmarkören. På en telefon eller platta, kan du nypa ihop eller dra isär två fingrar på bilden, för att zooma in eller ut. Med ett finger kan du dra dig runt 360 grader. Klicka på den streckade kvadraten i övre högra hörnet, för kika i fullskärmsläge. Beroende på plattform, kan bilden öppnas i nytt fönster. 

 

SAMUT SAKHON WEATHER

Snål farang?

Den där blicken, när man inser att farangen med kameran inte har en enda liten korvbit i fickan. Besvikelsen är total, men farangen är nöjd och går vidare. Kanske farangen störde en nyinspelning av klassikern Katt på hett plåttak.

Det enkla räcker nog

En påminnelse om att skönheten ofta ligger i det operfekta och hopplockade. Gränden levererar.

Husbygge i gränden

Det pågår ett husbygge här i gränden, och det har hållit på under en längre tid. Huset ligger alldeles bredvid där min vän bor. Eftersom hon har lite svårt att gå längre sträckor kommer hon inte ut så ofta, så jag tar bilder då och då för att visa henne hur det går med bygget.

Bilden nedan är från förra lördagen. Nu har fönstren äntligen börjat komma på plats. Min vän blir lika glad varje gång hon får se hur bygget fortskrider. Det tar tid för de som bygger. Men man gör det från grunden så att säga. Inga färdiga moduler här inte. 

När skönheten (?) kom till byn

Allt ligger ju som sagt var i betraktarens ögon. Kapten för skutan tycker säkert den är vacker.

När äpplen blir till päron

Att förstå Thailand är inte lätt. Det vet jag själv när jag skulle fixa ett års uppehållstillstånd första gången. Hur påläst, förberedd jag än var, så gjorde immigration sin tolkning av reglerna. Det gällde inkomstintyg. Jag hade enligt reglerna, översatta inkomstuppgifter från vår ambassad, men immigration slängde det pappret mer eller mindre i papperskorgen. Det ville se en bankbok. Det var något jag läst om. Man kunde välja antingen bankbok med en viss summa på, eller income letter från ambassaden. Jag valde det sistnämnda då jag inte skulle hinna få in den summa de krävde, som dessutom skulle funnits på kontot minst 2 månader innan. Vissa kontor kräver 3 månader. Redan på den punkten är det olika tolkningar.

Kim Wadström på Koh Lanta har skrivit på några rader om att förstå Thailand. Ett sammandrag av hennes inlägg finns här nedanför att klicka fram. Annars finns Kim:s inlägg på Facebook här.

Många svenskar upplever Thailand som förvirrande eftersom samma regel inte alltid tillämpas på samma sätt. Vi är vana vid ett system där lagar är tydliga manualer och där utfallet ska bli likadant oavsett plats eller person. I Thailand fungerar det annorlunda.

Här är regler ofta skrivna som ramar snarare än exakta instruktioner. Det betyder att situationen, sammanhanget och den person som fattar beslutet spelar stor roll. Det som fungerade i går, eller för någon annan, behöver inte fungera i dag eller för dig.

Systemet bygger på traditioner där relationer, ansvar och hierarki väger tungt. Tjänstemannen på plats har mandat att tolka vad som är rimligt just där och då. Det är inte ett brott mot systemet, det är själva systemet.

Det märks till exempel inom immigration, vid 90-dagarsrapportering, alkohollagar, lokala tillstånd och poliskontroller. Regeln kan vara densamma, men tillämpningen varierar beroende på situation, timing och lokala bedömningar.

Det som i svensk logik kan uppfattas som inkonsekvent är i thailändsk logik ett pragmatiskt sätt att anpassa regler till verkligheten. För den som accepterar detta blir Thailand ofta lättare att förstå, och att leva i.

Läste härom veckan följande i Bangkok Post:

De flesta thailändska företag är djupt oroade över korruption, och en ny undersökning visar att 97 % av företagen anser att korruption har blivit ett kritiskt hot mot landets ekonomi och kräver omedelbara lösningar, enligt den gemensamma ständiga kommittén för handel, industri och bankverksamhet (JSCCIB).

Den landsomfattande undersökningen omfattade 1 771 företag och 3 043 privatpersoner, vilket avslöjade en utbredd oro inom både den privata sektorn och allmänheten.

Bland allmänheten sa 77 % av de svarande att korruption bland politiska partier och politiker är en av landets mest angelägna frågor, säger Sauwanee Thairungroj, rådgivare till universitetsrådet vid den thailändska handelskammaren.

 https://www.bangkokpost.com/business/general/3176299/survey-thai-firms-concerned-about-graft

Populära kylskåpsmagneter

Det verkar vara populärt med kylskåpsmagneter med företagsloggor nu; det har dykt upp massor av försäljare på Lazada som kränger dem. Självklart vill man inte vara sämre själv, så det fick bli en 7/11-skylt (bild 4). 

You never walk alone

Onsdagens anfall av tre fega krakar var det första på ett bra tag. Det har skett någon enstaka gång från den svarta, men annars har det som sagt varit lugnt. Filmen nedan är bara 10 sekunder lång och visar början av anfallet; hela filmen finns på mitt FB-flöde.

Ingen person syntes till, antingen var de inte hemma eller så vågade man inte sticka ut huvudet. Jag skrev på FB att man borde lägga ut filmen i en grupp för Samut Sakhon, men då lär man väl åka dit för något oförklarligt, hur rätt jag än har.

Sist jag blev riktigt förbannad vid ett hundanfall, kom det hem personer till oss med anknytning till bostaden. De skrattade bara åt mig när jag visade en filmsnutt på hur det sett ut. Just de här hundarna är ett problem för många. MC-förare som blir jagade, vilket kan leda till rejäla olyckor om oturen är framme. 

För vem är jag värd

Men så har vi då den raka motsatsen. Det gör verkligen ont i hela hjärtat att se den här hunden och dess bedrövliga skick. Det är en märklig och sorglig kontrast; å ena sidan de hundar som tillåts vara en fara för sin omgivning utan att ägarna bryr sig, och å andra sidan den här själen som verkar helt bortglömd av världen. Det är i mötet med sådana här öden som ilskan över de fega krakarna, byts ut mot en sorg över hur illa vi ibland förvaltar ansvaret för de djur som lever mitt ibland oss. Den här hunden mötte vi i människobyn. Köpte med mig lite kött från marknaden, i hopp om att träffa på hunden där vi hade parkerat bilen. Men tyvärr inte.  

Det eviga dilemmat

Det är fredag den 6 februari när jag skriver det här. I morgon, den 7 februari, fyller Ploen år. Vad ger man någon i födelsedagspresent? Middag ute är ju självklart, men sedan då? Pengar är alltid enkelt, och tacksamt, men ändå lite trist. Jag har redan dammsugit människobyn i jakt på något personligt, utan att hitta rätt. Men än är det inte kört. Jag har fortfarande några timmar på mig att försöka klura ut något.

Ögonblicken giver och tager

Igår när jag stannade till som vanligt vid kvinnan i gränden, överraskade hon mig genom att överräcka en påse med lite frukt. Tacksam och glad tackade jag henne så hemskt mycket. Tror hon kände glädje i att få ge mig det också. Tänk vad en promenad genom en gränd kan generera så mycket kontakter, glädje och en del skratt. Ja till och med en hel låt.
Direkt efter gränden har vi sedan tempelområdet. Där brukar alltid en man sitta i ett av trähusen, när jag passerar igenom stället. Igår satt han på andra sidan, precis när man passerat igenom hela området och ska börja gå utefter vägen. Vi hälsade på varandra, jag frågade om han ätit. “Pad krapow” svarade han. De gånger vi träffas brukar han ha köpt takeaway med Pad krapow. Men jag såg nu att han troligtvis inte ätit. Vet inte riktigt var jag har den mannen. Jag tog upp 100 Thb och sa till honom att gå och köpa sig mat; och pekade på matstället på andra sidan vägen. Han tackade så hjärtligt och snudd på rusade iväg för att handla sin Pad krapow. Det var en morgonpromenad med både tagande och givande.

Till sist

Så blev veckan en påminnelse om att livet ofta pågår i de där små, till synes obetydliga ögonblicken. Oavsett om det handlar om att tolka thailändska myndighetsregler, hitta den perfekta presenten till Ploen eller att se glädjen hos en vän som får följa ett husbygge genom en kameralins, så krävs det att man stannar upp för att verkligen se.

Sedlarna jag hittade ligger fortfarande här och torkar. Eller de har nog torkat redan. De påminner mig om att man aldrig vet vad som väntar runt hörnet på morgonpromenaden. Kanske är det någon som saknar dem som hör av sig, eller så blir det som sagt inköp av käk till ett gäng hundar i gränden. Oavsett vilket, så blev de 240 bahten startskottet för en vecka av reflektion. Ta vara på era egna ögonblink där ute, de är värda mer än man tror.

Däremot tror jag inte ett ögon- blick/blink på att de fyrbenta travar som vi vill att de ska göra. Det är alltid någon annan hästnos som går över mållinjen före våra som finns på kupongen. Inte alla, men tillräckligt många för att man inte ska få en slant tillbaka.

Delar av denna veckas text har inspirerats av alla de böcker jag läst. Inte så att jag kopierat meningar, för orden är mina egna, men jag har inspirerats av deras ordval och ton. Här finns en skvätt av Jussi Adler-Olsen (rätt mycket från honom), Henrik Fexeus, Ulf Lundell (självklart), Sofie Sarenbrant plus några till. Visste ni förresten att Sofie Sarenbrants skrivarlya på Nytorgsgatan 5A är ett av Stockholms minsta hus?

Det är för övrigt otroligt kul att använda semikolon; det låter en binda ihop två meningar som egentligen inte hör ihop, men som ändå gör det på något märkligt sätt. Det blir mindre av punkt och bättre flyt i texten. Kunskap är inte tung att bära. Må så grankott allihop, och trevlig helg.

PS…Klockan är nu 17:49. Hållit på hela dagen med veckans inlägg. Rekord kan jag tro. Tar tid att hitta de där bra orden, att skapa meningar som betyder något. Men lärorikt är det…DS

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute

Jane Marczewski slog igenom i den 16:e säsongen av ”America’s got talent” hösten 2021 under artistnamnet ”Nightbirde”.
I programmet berättade hon att hon där och då hade cancer i lungorna, ryggraden och levern.
– Jag har två procents chans till överlevnad, men två procent är inte noll. Två procent är något och jag önskar att folk visste hur fantastiskt det är, sa hon.
Hennes auditionframträdande med egenskrivna låten ”It’s ok” har i skrivande stund fått över 40 miljoner visningar på Youtube. Hon gick bort den 19 februari 2022, 31 år gammal

Hennes framträdande berörde även mig. Så pass mycket att jag ser det i stort varje vecka. Hämtar någon slags kraft, hur konstigt det än kan låta. Janes ord “You can't wait until life isn't hard anymore before you decide to be happy” är något jag numera alltid bär med mig.
2023 dyker så Mzansi Youth Choir's från Sydafrika upp i programmet. Där framför de en otroligt känslofylld tribute på "It's ok". Den ser jag också varje vecka. Så länken till vänster är Janes framträdande. Den till höger är framträdandet Mzansi Youth Choir's gjorde. Dessa länkar kommer alltid finnas med i mina veckoinlägg. Som en påminnelse om livet och Janes ord.