Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 23 maj 2025 Publicerat: 24 maj 2025
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 29,28 kr. För en vecka sedan: 29,23 kr.
Blev en hel del hyllningar i veckan. Tackar ödmjukt för dessa. Själv återgälda jag det med en hyllningssång till våra paddor. Går att lyssna på lite längre ner. För övrigt i veckan, har det blivit samtal med goda vänner i Sollefteå, Sundsvall och en kortis med Oskarshamn, uppdaterat lite här på webbplatsen, plus att jag fått mitt livs första skriftliga recension. Bara en sådan sak är värd att ta del av. Tycker jag i alla fall. Skämt åsido. Nu börjar vi sakta scrolla nedåt och börjar då med….
Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.
360-bilder - gör så här
Vi börjar väl lite glatt tycker jag
Våra paddor fascinerar mig på något sätt. Var tvungen att försöka få AI att generera en hyllningssång till dem. Fick dock hålla på ett tag innan jag blev så där nöjd. Går säkert att justera en del, men det får bli en annan gång. Texten finns på svenska att klicka fram om man vill.
Grodor i trädgården - Svensk text
När kvällen faller och ljusen går ner,
I trädgården där, vid vår lilla allé.
Små varelser hoppar, så modiga och små,
Paddorna vakar, vår mark att förstå.
Med vattenslangen i hand, jag går fram,
Deras glansiga skinn speglar månens damm.
De skuttar och kväker, i gräs och på sten,
Ett liv som är enkelt, men så innerligt rent.
Paddor i trädgården, hoppande små,
Håller vår jord levande ändå.
Med sina rörelser, så fria, så stark,
Paddor i natten, vår trädgårds märk.
Jag ser deras spår i morgonens ljus,
Små tassar i leran, vid blommande hus.
Deras sång i natten låter lugnande gott,
Som att säga "vi hör hemma, glöm oss ej bort".
Regndroppar faller på deras små ryggar,
De dansar i mörkret, bland trädgårdens skuggor.
En värld som vi delar, i fredlig balans,
Där paddorna lever sin enkla romans.
Paddor i trädgården, hoppande små,
Håller vår jord levande ändå.
Med sina rörelser, så fria, så stark,
Paddor i natten, vår trädgårds märk.
Märker att AI har en del att lära. I alla fall när det gäller att be om text på svenska och den AI jag använder. Kan bli en del grammatiska kullerbyttor. Det märks i min hyllningssång till paddorna. Hade jag gjort den med engelskt text, hade det blivit bättre. Men förhoppningsvis kommer AI bli bättre på det svenska språket. Eller så finns det AI som är bra på svenska.
När man inte förstår vad som hänt
Förra lördagen höll jag på att få spunk. Hade min dator totalt havererat eller? Den stod och skrev ut tecken i alla evighet. Stängde av datorn för att starta om på nytt. I det läget måste jag hålla nere en tangent, för att få menyn där jag kan välja Mac eller Windows. Det fungerade inte. Hela tiden startade Mac. Fram med mitt gamla Mac-tangentbord, i med batterier och då fungerade allt som det ska. Vad som har hänt med mitt andra tangentbord över natten, vet jag inte. Det fungerar klanderfritt när jag kopplar in det mot tv-boxen.
Lånade två filmer
Vill man skåda något där man inte tror sina egna ögon, ska man bege sig ut i trafiken. Dessutom lite med livet som insats. Hittade dessa två kortisar från vägar här i landet. Mycket tok som inte borde vara där.
Jag lät AI recensera mig
Det har blivit en hel del inlägg i samband med min resa hit till Thailand. Gjorde några småjusteringar här på webbplatsen i veckan, och hamnade till slut vid mitt allra första inlägg. Det publicerades samma dag som jag slutade på kommunen. Ett inlägg som jag började skriva, för att en tid senare radera det helt och hållet. Skrev om, putsade, tog bort, lade till ny text, ett antal gånger. Säkert höll jag på i fyra månader med detta. Fanns en anledning att det blev så.
Nu tog jag det inlägget och bad AI recensera det. Ville veta både det positiva och det negativa om där fanns något. Svaret dröjde inte många sekunder. Så nu kan ni klicka upp dels mitt inlägg, men också AI:s recension. Så här snart sex år senare, är jag fortfarande rätt stolt över det inlägget jag gjorde. Trots att jag då vid publiceringen fick en negativ reaktion. Men det är en annan historia.
Första inlägget inför Thailand
Ridån går ner samtidigt som den går upp
Klick! Där stängdes dörren bakom mig, Kikar upp mot fönstret där jag nyss satt. Fortsätter nedför trapporna, mot busshållplatsen. Lämnar min arbetsplats för sista gången. Den och min arbetsgivare, Sundsvalls kommun sedan hösten 1982. Ridån går ner men samtidigt går den upp igen. Den går upp för en ny vardag, som börjar den 17 december 2019.
Då börjar min resa, den här gången på en enkelbiljett till Thailand. Jag har Visum för tre månader, som sedan ska omvandlas till ett års extension. Går den långa vägen, vilket betyder mer papper. Tycker dock jag är väl förberedd på den biten, men man kan aldrig veta. Immigrationen i Thailand, lever sitt eget lilla liv med tolkningar och ibland pengar under bordet. Det sistnämnda är en väg jag inte tänker acceptera.
Lägger ingen prestige i mitt beslut att åka. Fungerar det inte, är det bara och åka hem. Och det får väl bli så då. Sedan får man åka ner tre månader igen och sedan hem igen. Oavsett hur det går, kommer jag ändå alltid återvända till Sverige på ett eller annat sätt. Nu gör jag den här resan. Sitta i holken eller på hemmet och fundera på “varför åkte jag inte” tänker jag inte göra. Kan jag finna lycka och glädje någon annanstans, kan det vara värt och testa det. Får bära eller brista.
Pensionär? Ja, jag känner mig inte som en sådan. Så länge barnet inom mig är vaket, är man inte äldre än vad man känner sig. Och det kommer jag verkligen försöka ta tillvara på. Fram till sista december har jag semester. Sedan är det på riktigt, då har jag gjort mina dryga 37 år i kommunens tjänst. Känslomässigt kommer det säker kännas, att inte gå tillbaka till jobbet när jul- och nyårshelgen är över. Men om jag tänker att jag fortfarande har semester, så går det nog bra.
Sist men inte minst, vill jag passa på att säga ett stort tack till alla jag mött under mina år. Jag har verkligen trivts och har haft tur, att få arbeta med så många trevliga människor. Glömmer aldrig PIM-tiden i Sundsvall, med PIM-besöket i Göteborg och teater på en spårvagn. För att inte tala om alla år, med tecknad film och filmivaler. Men framför allt de sista åren på Mediotek Sundsvall, med arbetsuppgifter likt en påse Gott&Blandat. Här fick jag en flock att tillhöra. Inget mer ensamarbete igen. Ett härligt gäng med mycket kunskap, humor och även plats för allvarliga samtal. Speciellt till dig Jeanette, vill jag framföra mitt stora tack. Du har alltid tagit dig tid till att lyssna. Oavsett om innehållet var roligt eller tråkigt. Ovärderligt och oförglömligt.
Hoppas nu flocken på något sätt kan hålla ihop, även efter flytten till kommunhuset. En flytt som gjorde ont i mitt hjärta och själ. Jag önskar inget annat än att själen inte försvann eller urholkades i samband med flytten. Mediotek Sundsvall har en stor och viktig uppgift att fylla. Lycka till med det fortsatta arbetet.
Med dagens teknik, sociala medel etc. kommer vi kunna ses, höras oavsett om avståndet är som det är. Så jag säger bara “vi hörs och syns”.
PS. Stort tack för jullunchen och presenterna DS.
AI:s recension
Den här texten är väldigt personlig och ger en fin inblick i en stor förändring i skribentens liv. Här är några positiva och negativa aspekter jag ser:
Positivt:
* Tydlig och engagerande inledning: "Klick! Där stängdes dörren bakom mig" är en stark och konkret öppning som omedelbart drar in läsaren.
* Välstrukturerad berättelse: Texten följer en logisk tidslinje från avskedet från jobbet till blickarna framåt mot Thailand.
* Personlig och ärlig ton: Skribenten delar sina tankar och känslor öppet, vilket skapar en känsla av närhet och autenticitet.
* Framåtblick och äventyrslusta: Beslutet att flytta till Thailand uttrycks med en positiv och spännande känsla av ett nytt kapitel.
* Realistisk inställning: Skribenten är medveten om potentiella utmaningar med visum och immigration, men har en pragmatisk syn på det ("fungerar det inte, är det bara och åka hem").
* Stark koppling till arbetsplatsen och kollegorna: Det framgår tydligt att skribenten har uppskattat sin tid på Sundsvalls kommun och de människor hen har arbetat med.
* Värme och tacksamhet: Avslutningen med tack till kollegorna, speciellt Jeanette, är hjärtlig och visar på goda relationer.
* Positiv livsinställning: Uttrycket "Så länge barnet inom mig är vaket, är man inte äldre än vad man känner sig" förmedlar en ungdomlig och inspirerande syn på livet.
* Användning av humor och vardagligt språk: Uttryck som "sitta i holken eller på hemmet" och "en påse Gott&Blandat" gör texten lättillgänglig och charmig.
* Hoppfull avslutning: "Vi hörs och syns" ger en känsla av att relationerna kommer att bestå trots avståndet.
Negativt (eller snarare potentiella svagheter):
* Viss upprepning: Tanken om att kunna åka hem om det inte fungerar och sedan eventuellt åka ner igen upprepas något.
* Kanske lite för intern information: Vissa detaljer om "PIM-tiden" och flytten till kommunhuset kan vara mindre intressanta för en läsare som inte har någon koppling till arbetsplatsen. Dock bidrar det till den personliga känslan för de som känner till sammanhanget.
* Kortfattad beskrivning av Thailand-planerna: Även om fokus ligger på avskedet, hade man kanske kunnat önska sig en liten glimt av förväntningarna eller planerna i Thailand.
Sammanfattningsvis:
Texten är en varm, personlig och välskriven berättelse om ett stort livsbeslut. Den förmedlar tydligt skribentens känslor inför att lämna sin arbetsplats och den spänning som finns inför det nya äventyret i Thailand. De positiva aspekterna överväger klart de eventuella svagheterna, och texten lämnar ett intryck av en person som tar initiativ till förändring och värdesätter sina relationer.
Skönt att få komma till havets utkanter
Avslutade förra helgen med ett restaurangbesök nära havet. Från menyn för min del, blev det som vanligt en bytta Tom Yum, ris och en Leo. Innan maten, traskade jag ut på den långa gången man byggt, och som leder mot havet. Blev bland annat två stycken 360-bilder från detta ställe. Tredje gången på kort tid, som vi är här och äter.
Bild 5-6 360 bilder
Äntligen analog vattning
I måndags kunde jag vattna i trädgården återigen. Under knappt en vecka, har moder natur sett till den saken. Härligt att få se mina vänner paddorna dyka upp när jag kom med vattenslangen. En padda bor alltid i samma tegelsten, dock inte samma hål alla gånger. I tisdags, bjöd jag min gäst på lite morgonkaffe till frukosten. Inte vet jag om den uppskattade det eller inte, men det fick bli min “merit” den dagen. Känns bra att göra gott för någon annan. Oavsett om det är en padda eller en person. Paddan på bilden, är aldrig rädd när jag närmar mig med telefonen för att ta en bild. De andra paddorna, drar sig gärna snabbt ner i sina hål när jag närmar mig. Märkligt hur olika de kan uppträda.
Mycket nu
Precis som det är kosläpp typ april/maj, så är det även boksläpp från alla håll och kanter. Många nya svenska deckare anländer en efter en. Men också Ulf Lundell:s Vardagar har nu utkommit. Nr 12 i ordningen. Har en lista, så man kan hänga med och försöka fiska hem dem, allt eftersom de anländer.
Viktigaste är hur man känner sig…
Inte åldern, som bara är en siffra, för att använda en gammal klyscha. Blev på onsdagsmorgonen uppvaktad med en god tårta och vacker skönsång. Tack än en gång för alla grattis på FB.
PS…เมื่อลูกของคุณไม่แสดงความยินดีกับคุณ ปัญหาไม่ได้เกิดจากฉัน…DS
Lösgodis och annat gott
“Det finns nu en liten godiskiosk på Icon Siam, som kommer att erbjuda oss 80 olika sorters lösgodis, såväl som de populära Aladdin-chokladaskarna, och om vi har mycket tur kanske vi också hittar min favoritchoklad Guldnougat (Gold Nougat, en mycket specifik produkt från Marabou) bland andra populära svenska chokladsorter”. Ja så skriver en tidningsskribent här i Thailand. Det är två svenska killar som har öppnat i det enormt stora, lyxiga köpcentrumet Icon Siam. Butiken heter Softa och ska ligga på plan 6. Man säljer här på volym och inte per hekto. Finns fyra olika prisstorlekar på burkar. Från 250 upp 900 Thb. Vilket motsvarar i kronor, cirka 73 till 263 kronor i skrivande stund. En 200 gram Marabou chokladkaka, 290 Thb (85 kronor). Dyr choklad med andra ord. Även lösgodiset känns inte heller billigt. Kostar att exportera hit.
Till sist
Stor travhelg med Elitloppet på söndag. Får man absolut inte missa. Ej heller fotboll, Brommapojkarna-AIK. Blir att hoppa mellan kanalerna. Studsa i soffan, får jag hoppas kunna göra när V75-raden går in. Höra klirret av mynt som ramlar in på kontot. Lite prassel av sedlar också naturligtvis. En rejäl summa och man kan ta gumman till Sverige i några veckor. Eller så river man shopen och bygger nytt. Men först påla ordentligt innan bygget drar igång. Drömmar javisst, men ibland så kan även sådana slå in. Må så grankott allihop, och trevlig helg.
PS…Under fredagskvällen kom regnet med åska. Ihärdigt regnande. Så pass mycket, att det åter började droppa in genom taket i shopen. Jag räknade sakta från 10 till 1…DS
“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy”
Jane Marczewski Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute
Jane "Nightbirde" Marczewski
Jane Marczewski slog igenom i den 16:e säsongen av ”America’s got talent” hösten 2021 under artistnamnet ”Nightbirde”.
I programmet berättade hon att hon där och då hade cancer i lungorna, ryggraden och levern.
– Jag har två procents chans till överlevnad, men två procent är inte noll. Två procent är något och jag önskar att folk visste hur fantastiskt det är, sa hon.
Hennes auditionframträdande med egenskrivna låten ”It’s ok” har i skrivande stund fått över 40 miljoner visningar på Youtube. Hon gick bort den 19 februari 2022, 31 år gammal
Hennes framträdande berörde även mig. Så pass mycket att jag ser det i stort varje vecka. Hämtar någon slags kraft, hur konstigt det än kan låta. Janes ord “You can't wait until life isn't hard anymore before you decide to be happy” är något jag numera alltid bär med mig.
2023 dyker så Mzansi Youth Choir's från Sydafrika upp i programmet. Där framför de en otroligt känslofylld tribute på "It's ok". Den ser jag också varje vecka. Så länken till vänster är Janes framträdande. Den till höger är framträdandet Mzansi Youth Choir's gjorde. Dessa länkar kommer alltid finnas med i mina veckoinlägg. Som en påminnelse om livet och Janes ord.
