Mossa, mossa på er alla människobarn
Skrivet fredag 3 november 2023 Publicerat: 4 november 2023
Valutakursen denna fredag: 100 Thb 31,05 kr. För en vecka sedan: 30,81 kr.

Fick en trevlig inbjudan. Utifrån den, så kan det komma en del nya läsare redan den här veckan. Till er vill jag bara säga

Varmt välkomna

Här bloggas det varje vecka. Klockan 00:05 svensk tid natten mot lördag, landar ett nytt inlägg i cyberrymden. Oavsett om man sitter vid en dator eller med en telefon, är bloggtexten densamma. Det som skiljer sig åt, är menyerna som syns på olika sätt. Längre ned i veckans inlägg, ska jag visa hur det ser ut på en Iphone.

För nya läsare kan jag även meddela att jag varje lördag, lägger ut länken till senaste veckoinlägget på Facebook. Finns jag inte med i er vänlista, så finns jag själv under anders wihlgaard.

Efter förra veckans stora inlägg, då det blev två veckor på ett och samma bräde, är man tillbaka till lite normala nivåer. Vad sägs att börja med en “sjuminutare” film? Vilket i sig, inte är normal start här på bloggen. Hmm, får nog ta tillbaka det där om normala nivåer.  

Alla bilder på sidan är klickbara för större storlek.

Det går att zooma in och ut 360-bilder. Sitter man vid en dator, är det bara att ställa markören på bilden och scrolla med hjulet. Och med piltangenter på tangentbordet, kika runt i bilden eller med hjälp av musmarkören. På en telefon eller platta, kan du nypa ihop eller dra isär två fingrar på bilden, för att zooma in eller ut. Med ett finger kan du dra dig runt 360 grader. Klicka på den streckade kvadraten i övre högra hörnet, för kika i fullskärmsläge. Beroende på plattform, kan bilden öppnas i nytt fönster. 

 

Fick en inbjudan

Förra veckan fick jag en inbjudan på Messenger: 

Välkommen på lunch med Högomspensionärer tis 31/10 kl. 12.30 på Sidsjö hotell och konferens! Men du är kanske lite långt borta? Kanske du kan säga hej via Messenger- video? Margareta

Det var från min gamla chef på Högoms skola. Klart man tackade ja. Synd man inte kunde träffa dem live, gamla kollegor. Satte snabbt ihop en liten filmkortis som jag skickade iväg som de kunde titta på. Fick senare under tisdagskvällen här, en hälsning att det blivit mycket uppskattat. Det var roligt. 

Menyer

Sitter man vid en dator eller platta, ser man menyerna klart och tydligt under huvudbilden. Men på en telefon, kan det vara lätt att missa dem. Mina tre bilder här, visar hur man hittar menyerna på en Iphone.

Senaste tillskottet under menyer, är 360-bilder 2.0 ifrån huset där jag bor (uppdaterade i oktober).  Finns en liten beskrivning här ovan, hur man hanterar 360-bilder. Egentligen inte så märkvärdigt.

Ni vet väl att man kan förbättra eventuell låg upplösning på Youtubefilmer. Klicka bara på kugghjulet och välj sedan kvalitet. Detta om ni tycker att en del filmer verkar lite grumliga.

Efter regn kommer…

När solen värmer den blöta cementen efter regn, bildas det typ grönalger. Påminner om det i alla fall. Så i veckan drog jag igång högtryckaren, och blåste rent alla cementytor. Skillnaden blev som natt och dag. Lär väl komma tillbaka kan jag tro, vid fler regnskurar och solvärme. Men nu vet jag att det fungerar med högtryckaren. Kanske finns något medel som är bra för naturen, som kan hålla cementen ren mot sådant här otyg. Fast det är frågan om man bryr sig om sådant här. Här kör man med onyttiga kemikalier lite överallt.  

Imponerande

En stor koloss står på ett par betongpelare, på den nya expressvägen man bygger. Vilken enorm tyngd det måste vara på dessa pelare. Men det handlar nog mycket om ingenjörsmagi. Jag vet när det gäller Eiffeltornet, så är trycket mot marken (per ytenhet) inte mer än det som en människa utgör sittandes på en stol. Eller att klacken på en kvinnas sko, utgör ett större tryck i marken på savannen, än en elefants fot. Ett klassiskt räkneexempel.
Tillbaka till vägbygget. Vad det här mekanobygget på bilden har för funktion, vet jag inte. Finns en annan större koloss, som lyfter upp vägbanorna vartefter man blir klar med pelarna. Skulle vara kul och ta en längre timelapsfilm på ett sådant lyft, än den jag hittade på nätet. Otäckt att man låter trafiken fortgå vid sådana här lyft. Det där med att det står “safety first” överallt, kan man ta med en nypa salt. Vi har ju tragiskt nog, haft en del olyckor runt vägbygget som jag skrivit om tidigare.     

Sista ordet

Finns få människor som Mark Levengood, som kan både berätta själv, men också få andra människor att berätta. Såg hans program Sista ordet med Lasse Berghagen. Jag kan inte tänka mig en programledare som kan göra det med större värdighet än Mark Levengood. Det blev ett väldigt fint och känslosamt samtal. Lars Berghagen må vara borta, men han lever kvar genom sin musik och alla texter han genom åren skrivit. Det tackar vi ödmjukt för.

Tuff väg till skolan

Måndag mat ute. Så även i tisdags. När vi sitter där och väntar på maten, kommer bussen förbi med en massa skolbarn. Skolorna startade här i tisdags, efter några veckors ledighet. Frågade Ploen om hon gått på skola här i Samut Sakhon. Det hade hon gjort. Resan dit var inte med buss, utan med båt. Ensam hade hon fått stakat sig fram på floden till skolan. En timme dit, en timme hem. Hårda bud i tidig ålder.   

God Pad Thai här.

Efter god mat, stannade vi till på marknaden. Tisdagar och torsdagar är det extra stort. En fröjd att gå här och bara kika. Här finns allt från havet upp till torra land. Det har jag skrivit om tidigare, vet jag. Mat, grönsaker, kläder, leksaker, verktyg etcetera, etcetera. Till och med begagnade avgasrör. Allt går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserverad gröt. Inget huvud under armen, men väl en påse vindruvor och lite småkrabbor fick vi med oss hem.   

6 bilder

I´ll be back

I’ll be back är en återkommande replik i Terminator-filmerna, med Arnold Schwarzenegger. Gäller även varanerna här också. I onsdags då jag var ensam hemma hela förmiddagen, hör jag en välkänd duns utanför. Smyger ut och får se två tegelstenar ligga på cementgolvet. Snart sticker också ett litet huvud fram under huset, med en tunga som åker in och ut. Varanen som jag skrivit om tidigare, är tydligen tillbaka. Men å andra sidan, av det jag såg var huvudet mindre. Så det kan ju vara en annan också som kommit lite vilse här i livet. Eller så har den gått ner i vikt, på grund av noll föda under huset. 

Men ett par timmar senare händer det något. Ett jädrans oljud. Går ut för att kika. Där på muren till grannen, sitter varanen. Som snabbt tar sin tillflykt när jag kommer. Men jag han få med en liten snutt av den, som tur var.

Dåligt med helgdagar

I alla fall då vi firar något speciellt. Får vänta ända till den 26-28 november, då landet firar Loy Krathong. Firas i november vid fullmånen, när det är mycket vatten i sjöar och floder. Man hedrar vattnet och Buddha, sätter små skålar, krathonger i vattnet för att få tur och att otur, sorg ska flyta iväg på vattnet. Dessa skålar är oftast gjorda av nedbrytningsbart material, men även frigolitplattor används i stor utsträckning. Vilket inte är så bra. Väldigt vackert och se när de flyter iväg, med tända ljus. Vi lär väl åka iväg någonstans i år också, så det finns all anledning att återkomma med lite bilder. 

Foto: Rugops


Domarna i storrättegången efter razzian

Så kom då under onsdagen, tingsrättsdomarna från den stora razziahärvan i Sundsvall. En av kvinnorna, 19-åringen känner jag mycket väl. Fick fängelse i fyra år och sex månader. Så himla tragiskt. I grund och botten en fin tjej, men har haft en jobbig uppväxt. Trots att jag gjorde två orosanmälningar, kom inte mycket hjälp från soc. Nej, de trodde sig veta allt bäst. Men nu kom svaret på deras kunskap, fyra år och sex månader. 

Nu gör vi helg

En lugn vecka i LOS (Land Of Smile). Går in i helgen med tillförsikt. Känner på mig att något stort är på gång. Fru Fortuna kan inte svika oss den här helgen. Nu eller aldrig. Så trava på nu kära hästar, och visa vad framhovarna ska stå. Skulle få vara trevligt att gå till banken nästa vecka, med ett leende.
Folk fryser i norra Thailand läser jag. Vinter där nu typ. Plus 14 grader på vissa håll, är kallt för en thailändare. Riktigt kallt. Det vet jag själv. Här på vår gata är det sol ömsom regn. Känns som det var längesedan jag var ute och vattnade. Nu sköter naturen om det själv.
Nej, nu drar jag mig som sagt var tillbaka. Läser för närvarande en riktigt otäck deckare, Vittnet av Jenny Rogneby. Värre än den värsta Halloweenkvällen man kan tänka sig.
Må så grankott allihop, och trevlig helg.

“You can’t wait until life isn’t hard anymore before you decide to be happy,”
Jane Marczewski    Mzansi Youth Choir’s Emotional Tribute